12.7.13

dagiset


Längst ner i trädgården har vi ett dagis. En rad små vita frigolitlådor, med små bisamhällen i. Några av dem väntar på att den nya drottningen ska befruktas och börja lägga ägg, andra är svärmar vi fångat in och som bygger nytt bo i den lilla lådan, och resten växer bara till sig i väntan på att få flytta till någon av våra bigårdar där de får bo i en riktig bikupa av trä. De här små samhällena, eller barnen som vi kallar dem, samlar ingen honung till oss iår, men blir fina samhällen till nästa säsong.

9.7.13

smultron

I en skuggig norrslänt hittade vi det som nog är årets sista smultron.
Buon appetito.

2.7.13

mot ett ton


Sedan några dagar är det fullt upp i laboratoriet. En efter en slungar vi alla skattlådorna och centimeter för centimeter fyller honungen upp lagringskärlen. I år siktar vi mot ett ton acaciahonung, alltså att fylla det stora kärlet längst till vänster. Lyckas vi med det blir det rekord för oss. 
Vi får se hur det går.

Skattlådorna står på hög i väntan på slungning.
En välfylld skattlåda kan innehålla uppåt 20 kilo honung.

När honungen är slungad, filtrerar vi den och lagrar den på kärl i ungefär tre veckor. På italienska kallas kärlen maturatori som kommer från maturare, som betyder att mogna. Honungen mognar egentligen inte, som till exempel ett vin gör, utan mer rätt är att säga att den dekanterar. Luftbubblorna stiger till ytan och små partiklar, som pollenkorn, sjunker till botten. Det tar lite tid, men honungen blir till slut helt transparent och är redo att tappas upp på burkar.
Acaciahonungen som vi slungar nu är en flytande och nästan färglös honung. Här nedanför är den just nyslungad, ofiltrerad och med små, små luftbubblor i. Men man ser redan färgen. Och den kan nog inte bli mycket finare.