arkitekt för en dag

Det var väl ingen som trodde att jag skulle hamna här igen. Iallfall inte jag. Iallafall inte så snart. Ett arbetsbord, en dator, autocad och en kaffekopp modell större. Det är något som inte stämmer. Eller? 
Imorgon åker vi till Voghera för ett möte på biodlarföreningens kontor, det ska pratas honungslaboratorium. Nu när vi blivit med företag måste vi organisera oss. Vi hade tänkt slunga honungen hos vår kompis som just byggt laboratorium enligt konstens alla regler, man kan nämligen hyra in sig hos andra. Men härom veckan tyckte damen på biodlarföreningen att det var enklast för alla om vi ordnade det här hemma istället. Det har hon ju också alldeles rätt i. Nyheten för dagen var att vår region Lombardiet återinfört lagen om att man får slunga en mindre mängd honung i hemmet, tillexempel i köket, under en tidsbestämd och relativt kort period. Glada nyheter för oss. Ju enklare desto bättre. Eftersom vi har köket fullt med oss själva, men en lägenhet i källaren som bara väntar på att få vara till hjälp är idén att för iår ordna med honungsslungningen där. Imorgon på mötet ska vi ha med ritningar som visar hur här ser ut, och eftersom det inte fanns några ritningar på huset fick jag och Marco rycka in som de arkitekter vi ju är. En fick mäta, den andra fick rita. Roligt och lite nostalgiskt, verktygen sitter kvar i händerna och det kändes inte så himla längesedan ändå. Imorgon får vi se vad de säger. Håll tummarna.. 
Och om någon sommargäst blev besviken över den uteblivna lägenheten får vi trösta oss med att det blir dubbelt så fint och välplanerat till nästa år. Under tiden kan vi fundera på hur man får in så många sängar som möjligt på ett så trevligt sätt som möjligt i de ganska små rummen.